Don't cry because it's over, smile because it happened

Datum: 2013-03-03 Tid: 17:01:03
Idag är det exakt en vecka sedan en utav mina absolut största drömmar gick i uppfyllelse. Det var dagen då jag äntligen fick se One Direction.
Jag, Angelica och Julia vaknade upp på morgonen i vårt hotellrum i London, vi gjorde oss färdiga och allt som hör till, men ingen av oss var särskilt taggade för konserten. Just det kändes bara så fel, men anledningen till att jag inte var så taggad var för att jag förstod inte riktigt att det verkligen var dagen jag skulle få uppleva min dröm. Men ju närme O2 Arena vi kom desto mer taggade blev vi alla.

Vi gick in på O2, jag köpte lite grejer inför konserten och vi ställde oss sedan i kö för att vänta på att insläppet skulle börja. Men efter ett tag kom vi in och allt kändes bra. På vägen till våra platser nere på golvet fick vi gå nerför läktaren, jag skakade som bara den av nervositet och tittade mig runt, tittade in våra platser och tänkte "wow det är ju fett nära scenen ändå". Vi intog vår platser och än var det ungefär en timme till förbanden skulle börja spela.

Första förbandet började, det var en tjej vid namn Camryn och det var ingen hit precis. Hon bad alla stå upp, men nästan ingen stod upp och typ ingen sjöng med i hennes låtar och man blev inte särskilt taggad av henne. 
Sen kom 5 seconds of summer in jublet blev högre och alla såg mycket gladare ut. Jag blev skitglad när de kom in på scen för jag tycker om de killarna och de är riktigt grymma live. 

Senare, när klockan slog tre började de spelade videon till One Way Or Another, jublet steg och jag undrade nästan hur det skulle bli när killarna verkligen kom in. Många stod upp, hoppade och sjöng med i låten och jag blev riktigt taggad. Jag kunde verkligen inte förstå att det var så nära nu. 
Någon minut senare släcktes arenan när och alla skrek ännu mer, ljuset på scenen tändes och plötsligt stod killarna där på scenen, introt till Up All Night spelades och jag såg dem med mina egna ögon. Med min hesa röst skrek jag av lycka och glädjetårarna kom direkt. Tittade mot scenen, vinkade mot Niall och det kändes precis som han vinkade tillbaka till mig och jag bröt nästan ihop där, hoppade till och skrek ännu mer. Jag kunde inte förstå om det verkligen hände på riktigt. 
Killarna åkte ut i mitten av arenan, de stod endast fem meter ifrån mig. De såg våra flaggor och log mot oss.
När konserten började gå mot sitt slut stack killarna ut från scenen, en del folk började gå från arenan. Men efter ett tag kom killarna in igen och de började sjunga Live While We're Young, pulsen var på max. Låten tog slut och de sa att de skulle sjunga en absolut sista låt. De pratade om vilken låt det kunde vara och jag förstod direkt att de skulle sjunga What Makes You Beautiful, då bröt jag ihop av lycka ännu en gång då jag har väntat på att höra denna låten live från den 10 augusti 2011 då den spelades på radio för första gången.

Jag levde i en dröm under hela den dagen, för det är en dag jag har väntat på så himla länge nu och det var verkligen den bästa dagen i hela mitt liv, för den dagen gick en stor dröm i uppfyllelse! Det var magiskt!! 
Postat av: Carro - en emo/scene bloggerska

Oh, vill också se dom :O Kramisar Carro

Datum: 2013-03-03
Tid: 19:15:07
http://quiethell.blogg.se/
Postat av: Matilda

Jag ska ju på konserten här i sverige och nu längtar jag ännu mer.. Döööd.

Datum: 2013-03-04
Tid: 15:16:58
Postat av: Anonym

Du verkar vara världens underbaraste o snällaste... Men var är dina ögonbryn??!

Datum: 2013-03-04
Tid: 16:02:53
Postat av: Hanna

Åh vad roligt! :)

Datum: 2013-03-21
Tid: 16:48:17
http://hannakarlssson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0